Idag har jag beställt en ny (läs: EGEN!) skrivare/skanner/kopiator. I väntan på den (och att jag ska hinna koppla in och börja använda den – vilket INTE lär bli före flytten…) får ni nöja er med så här usla bilder av mina skapade layouter. Jag kan bara påpeka att den ser förbaskat mycket bättre ut i verkligheten…
Den här är ovanligt dekorerad för att vara jag – och samtidigt en av de snabbaste jag gjort på länge. Är VÄLDIGT förtjust i det lilla boll-frans-bandet under bilden. Sånt behöver vi införskaffa mer av. Undrar om sånt finns i Tyskland…? Och så är jag fortfarande kär i mitt stora Moxie-alfabet, som ingen annan i världen gillar… Ni förstår inte vad ni går miste om, det är ju hur kul som helst!
Hursomhelst – på dymoremsorna som blänker så fint (?) i blixtljuset står det ”Åh nej, nu kommer morsan med kameran igen”. Hehe. LITE självinsikt har jag, så mamarazza jag må vara!
(Och ja, det är så det heter. Mamarazzi måste vara pluralis. Så det så – språknörden hafver talat!)
…men jag har faktiskt scrappat! Nu blir det ju lite antiklimax här eftersom jag i vanlig ordning har ett sånt behov av att sätta det berömda krysset i taket genom att prata om att jag skapat, långt innan jag får tummen ur att prestera några som helst bildbevis… Men ändå. Jag har faktiskt scrappat!
Jag minns knappt när det hände sist, jag fettappade sugen där ett tag – av flera skäl, som antagligen vart och ett för sig skulle ha fått vem som helst att tappa lusten. Samtidigt är jag ju en gång ett sånt inbitet vanedjur, att bromssträckan fortfarande är lång – även om jag tappar fart en liten bit på vägen. Så länge grejerna står här, och halva bekantskapskretsen pratar om scrapbooking, material, träffar och annat roligt – så är jag nog fast. I positiv mening.
I söndags var jag alltså på träff på Kungsholmen. Det var trevligt, och även om jag inte sprättade 10 layouter, som SOMLIGA andra – så fick jag en hel del gjort. Fyra layouter varav två dubbla, eller nåt sånt. Givetvis bara halvfärdiga, annars vore det ju inte likt mig – men nu ikväll, när jag hade en djup och innerlig längtan att sitta framför TV:n och slöglo på nåt medan jag pysslar, satte jag mig att göra klart dem. Min surdegshög bara växer och växer, men ikväll fick jag nog klart en 2-3 sidor ur högen.
Jag ska försöka hinna med att fota av och visa lite löpande – snart är väl allt nedpackat och påväg till Tyskland, men än går livet sin gilla gång och jag har någon slags egen tid att leka med.
Jo, jag vet att det är tomt och tyst här. Det blir inte mycket pysslat numera. Har bokat in två träffar innan vi flyttar, men fasen vet om jag hinner fota och lägga upp ens då…
Sen minns den nogräknade att jag utlovat ett och annat som man inte sett röken av. Tja, vad säger man? My guess is as good as yours, kan jag meddela, men jag är anmodad att avvakta med att lägga upp grejerna här, så jag får väl play nice nån vecka till eller så.
Seriöst folks – kära väskanfår inte följa med till Tüschkland, den måste få ett nytt hem innan vi flyttar. Så tänk till lite nu – nog känner du nån som behöver en rullväska att forsla prylar till scrapträffar i?
Visst kan jag lägga ut den på Tradera för 1:- utropspris – då VET jag ju att jag blir av med den snabbt och enkelt. Men det verkar så bökigt att packa och skicka, och jag skulle så gärna slippa det… Därför utlyser jag nu fritt fram för skambud från alla som kan hämta väskan här hos mig, norr om Stockholm.
Väskan måste bort, så enkelt är det bara! Jag kan invänta löning (i januari), det är inga problem. Kom igen nu, inte ska fina väskan behöva bli hemlös eller förpassas till Hagbytippen…?
Jag har kört fast. Superfast – med bokbinderiet. Först hade jag börjat sy signaturer, men ikväll insåg jag att jag läst slarvigt och måste börja om från början. Då började jag också ifrågasätta mitt materialval – ovaxad björntråd. Det känns inte som om det kommer att hålla.
Det som rekommenderas är vaxad lintråd – men det enda jag hittar är 0,8-millimeters på Panduro… Det känns som om det är för tjockt. OCH jag vill handla över disk – för jag vill ha grejerna hemma över jul. Nånstans såg jag vaxbitar att vaxa tråd med – och funderar på om jag kan vaxa min björntråd…? By Laage ligger förvisso i Stockholm – men för långt utanför tullarna för att jag ska hinna fara dit på en lunch den här veckan…
Eller, om det går att uppbringa tunnare vaxad tråd nånstans i stan som jag inte tänker på? Har kollat Sirlig.se, men kommer inte på några fler pärlbutiker – och pärlerister lär väl använda 0,8-millimeterstråden som ”tunn” och knappast behöva ännu tunnare…?
Kan inte nån förbarma sig över min snygga, praktiska, välskötta och synnerligen privärda Crop-In-Style Navigator i modellen Red-Black-Creme:
Pris kan diskuteras, senast föreslog jag nog 750 tror jag. Men som sagt – let’s snacka om saken. (Och den säljs med brasklapp för eventuellt leveransstrul för XXL-väskan jag beställt från Pyssloteket.)
Det är en jättebra väska – men för liten för mig. Jag lägger i mina Quickutz-grejer (ja, jag VET att jag har för mycket…!) och sen är väskan full och allt annat (och det vet vi ju alla hur mycket det är) får utgöra toppfyllning alternativt fraktas i andra väskor… 5-6 stycken, vanligtvis. Nej, det håller inte – jag måste ha en XXL.
Det har jag beställt nu - jag måste bara hitta ett bra hem åt min kära Navigator, som jag vidhåller är den snyggaste scrapväska som någonsin tillverkats!
Och jarå, jag kan invänta julklappsbokslutet för betalning, inga problem. Helst med leverans/hämtning inom Stockholm – är osäker på hur man emballerar en såhär stor väska på ett bra sätt men det går säkert att lösa. Då tillkommer kostnad för frakt, förstås!
Kom igen nu – klart du behöver en snygg väska till nästa träff?
Häromdagen hittade jag – och tappade bort, utan att kunna hitta på nytt – ett blogginlägg där nästa nummer av tidningen ArtJournaling nämndes, och visades på bild. Det retade mig till vansinne, för jag vill ju veta när man kan beställa den där tidningen!
Men nu hittade jag ett annat blogginlägg där man ser tidningen – så dem är ju på gång i alla fall. Bara att ”ha tålamod” dårå. Snart så…!
Den här filmen har jag tittat på ikväll, och tänkte dela med er. Jag har inte testat själv, håller fortfarande på med att skära till mina signaturer, som det heter. Kan meddela att medan Samantha i filmen svänger ihop en hel bok på ”half an hour” har jag ägnat åtskilliga halvtimmar åt att bara skära ut papper… Men allt är relativt och min tumme sitter väl där den sitter – mitt i näven!
(Samantha Kira bloggar för övrigt här, fast jag hittade länken via Diana Trout, här!)
Jag tror inte att jag tänkte göra just den här sortens bok – trots allt. Jag har siktet inställt på nån variant av Gwen Diehns inbundna dagbok – fast där hon klistrar in alltihop i ett läderomslag (som inte helt tilltalar min humbla känsla för feeling), tänkte jag som sagt montera in min i en altrad pärm till Esaias Tegners samlade verk.
Jag har fått för mig att jag ska försöka få tag på nåt tunt, glest vävt tyg, som man kanske skulle våga sig på att frihandsbrodera en titel på. Typ ”Dagbok” eller ”Tankar” eller nåt – inget långt och avancerat. Esaias Tegner pryder originalomslaget i tidstypisk relief, och känns inte riktigt… jag. Därav att jag funderar på mer 3D-aktiga material.
Diehn har nån teknik som påminner om grötig papier maché, som hon rekommenderar att man kletar på ett bokomslag man vill använda men inte gillar texturen på – men hu, då behåller jag hellre Tegnérs profil, måste jag erkänna!
Men – tills vidare fortsätter jag i sakta mak och lugn och ro att skära till signatur-blad. Har insett att jag måste fördela om signaturerna till fler häften med färre papper i varje – vilket kommer att göra själva inbindningsjobbet till en långsam mardröm – men det får väl vara min tolkning av en Norén-jul…!
Idag fick jag åtminstone, efter lite jäkt mellan butiker, tag på mitt transparenta ritpapper. Så nu kan det bli några blad av sådant papper också i boken – lite lagom utmanande material att arbeta med, inte lika förlåtande som vanligt papper, där man bara målar över om man blir missnöjd. Men det blir spännande det också!