Tanken med min artjournaling var ju att den skulle vara ett slags fritt skapande, utan formkrav (eller förväntningar, eller ambitioner), men det går trögt i alla fall. Det är väl bara en sån period just nu – vare sig i bloggar eller andra forum har jag särskilt mycket att säga just nu, hur märkligt det nu än kan verka. Nu om någon gång i livet borde jag väl ha hur mycket som helst att skriva om – eller?
Nåväl, det kommer väl. Och jag använde art journal-boken till att testa mina nya färger i förra veckan, det var den helt perfekt till. Jag hade sett en tutorial med Dina Wakeley med tips om hur man använder sprejfärgen, så det var väl i princip så jag gjorde. Dina Wakeley är inte född i farstun när det gäller kreativa grejer, för att uttrycka det milt.
Här skulle man kunna tro att jag använt någon slags mask, men sanningen är att jag sprejade först, och sen duttade jag i en alfabetsschablon med vit gesso. Jag gillar det kluddiga på sina ställen – dessutom är gesso bra, för det har lite struktur. Det ger en yta som är bra för mycket annat – skriva direkt på, limma fast andra prylar på osv.
Högra sidan ser mest mörk och trist ut, det är för att den är fotad i skugga (skannern har ingen möbel att bo på än, så den ligger ouppackad i sin kartong). Men principen är att jag har sprejat varma färger på vänstra sidan och kalla på den högra.
Det här uppslaget är väl, diplomatiskt uttryckt, lite mer grunge-betonat än det förra. Jag upptäckte den hårda vägen att kvistpapper inte var så lämpligt för sprejfärger. Snurklorna har jag därför duttat på med akrylfärg i efterhand, för att förvilla bort det murrigt lilagröna eländet som blev resultatet av själva sprejexperimentet. På högra sidan däremot, testade jag en grej som Dina pratar om i filmklippet: Att använda färgen som blir över på en schablon, so ett slags stämpel. Jag kan väl tycka att det är lite larvigt att göra så av snålhet, för att färgen inte ska gå till spillo – men det blev rätt coolt.
Sist men inte minst – ett rolodexkort som jag också sprejmålat:
Det här råkar vara ett kort som ska prydas med adressen till en väninna som bosatt sig i Kina, don efter person, förstås!
Som synes kan färgerna användas på hur många olika sätt som helst. Jag har bara testat färgerna några gånger, så jag är knappast expert, men här är några exempel i alla fall!
Publicerat av Jenny 
